Finska Notisbyrån STT meddelade den 29 oktober att bolaget säger upp alla sina journalistiska medarbetare och att nyhets- och bildbyråverksamheten upphör i mars 2027. (STT Info, tjänsten för distribution av pressmeddelanden och digitala nyhetsrum som också Mailand använder, fortsätter däremot sin verksamhet.)
Att nyhetsverksamheten upphör är ett hårt slag vars betydelse de flesta verkar inse först så småningom. ”Tiden sprang ifrån STT” var en av de ytligaste kommentarerna. Ja, tiden sprang ifrån affärsmodellen, men behovet av nyheter försvinner inte. Nyhetsproduktionen är den viktigaste länken i mediernas näringskedja. Tillförlitliga, autentiska nyheter, egenproducerade eller inköpta, håller publikens intresse vid liv och hela medieekosystemet i gång. Frågan är vem eller vad som fyller tomrummet när den inhemska nyhetsproduktionen minskar.
Samma mina måste desarmeras i många länder
De tektoniska förskjutningarna i medievärlden har tagit de nationella nyhetsbyråerna på sängen. På knappt tjugo år har teknikbolagen lagt beslag på merparten av först reklampengarna och snart också intäkterna från återanvändningen av nyheter. Förändringen skedde gradvis, och ingen insåg hur genomgripande den var.
Nationella nyhetsbyråer som STT finns i nästan alla europeiska länder och i stora delar av resten av världen. European Alliance of News Agencies har över 30 medlemsbyråer. De producerar nyheter, bilder och annat journalistiskt innehåll för medier. STT motsvarigheter är bland andra svenska TT, norska NTB, danska Ritzau, tyska dpa och franska AFP.
Nyhetsbyråernas verksamhetsmodeller varierar dock. Vissa ägs av mediebolag, andra är privata företag och en del är statligt ägda eller finansierade.
Globalt fluff och pigga lokala reportage
Journalistförbundets ordförande Marjaana Varmavuosi konstaterade i Helsingin Sanomat att det krävs mycket arbete för att få beslutsfattarna att inse betydelsen av en nationell nyhetsbyrå.
Risken är att nyheterna som produceras på finska för en finländsk publik blir färre och sämre. Suomen Lehdistö rapporterade den 5 november att antalet journalister på landskapstidningarna hade halverats på 20 år.
Mediehusen har utvecklat nya affärsmodeller för att få skäligt betalt för nyheterna. Alltför länge förlitade de sig på sina starka varumärken och lade ut nyheterna gratis på nätet, där de blev ett lätt byte för sociala medier.
I dag återpublicerar många kvalitetsmedier ofta hela artiklar från The New York Times, Der Spiegel och andra källor. Dessutom kopierar, översätter och redigerar de innehåll från det internationella nyhetsflödet. På sociala medier kommer vi att se nyheter som AI har satt ihop helt på egen hand på en sekund. Förmodligen ser vi dem redan.
Men det finns också exempel på motsatsen. Små lokaltidningar och gratistidningar producerar egen finskspråkig journalistik med överraskande stor energi. De rapporterar om sådant i den egna byn eller stadsdelen som berör invånarna. Ofta görs tidningen av en enda erfaren journalist som sköter nästan allt själv. Annonsörerna räcker också till.
När STT nyhetsproduktion upphör drabbas de medier som befinner sig mellan det globala och det lokala.
Nyhetsproduktion lönar sig i övriga Norden, men finska staten har inga pengar att ge just nu
En arbetsgrupp med välbekanta namn från den akademiska världen har tillsatts för att hitta finansiering och trygga STT fortsatta verksamhet. Därför är det inte förvånande att gruppen har uttryckt förhoppningar om en public service-organisation. I praktiken skulle det innebära en ”STT-lag” som befäster verksamheten.
En fåfäng förhoppning. Inget parti kan lova STT pengar. Alla vet att statskassan varje år saknar över tio miljarder euro. Det finns mer angelägna behov att använda pengarna till.
Det behövs andra som är beredda att ta risker, som företagare inom medier och kommunikation, riskkapitalister och strategikonsulter. En grupp med ett affärsintresse och kapital att sätta in från början. Europeiska nyhetsbyråer kunde ge vägledning till en lönsam verksamhetsmodell och en väg till tillväxt. Exempelvis TT, NTB och Ritzau går med vinst. Är det dags för nordiskt samarbete?